Svenska samlingen
När Ragnar Josephson startade sitt Arkiv för dekorativ konst 1934 var tanken att samla skisser och modeller till svensk dekorativ konst och monumentalmåleri, som den offentliga konsten då benämndes. Det första materialet som införskaffades bestod av inköpta vykort, fotografier och tidningsurklipp. Men arkivets idé väckte snart stor uppskattning bland landets konstnärer – skisser hade hittills inte fått någon större uppmärksamhet inom konstvetenskapen, eller inneburit en ekonomisk vinning för konstnärerna, och man ville därför gärna skänka eller sälja sitt material billigt. Den förste som bidrog med material var prins Eugen, som efter en förfrågan från arkivpersonalen donerade sina förstudier till stockholmsmålningarna Sommar (Norra Latin läroverk, 1904), Solen strålar över staden (Östermalms läroverk, 1910) och Staden vid vattnet (Stadshuset, 1916–22).
Gåvan följdes snart av fler donationer av bland andra Hugo Gehlin, Georg Pauli och Einar Forseth, och från de första blygsamma 19 skisserna av prinsen, växte samlingen redan under första året till ca 500 föremål. Den är idag en dokumentation över Sveriges offentliga konst och utsmyckningar från 1900-talet till idag, som uppgår till ca 16 000 skisser och modeller. Dock kan det konstateras att man under åren fått en mycket ojämn fördelning mellan antalet representerade kvinnliga konstnärer gentemot de manliga. Detta är ett faktum på många museer runt om i landet, och har uppmärksammats mycket de senaste åren. Flera museer, och däribland Skissernas museum, arbetar med att jämna ut den obalans som präglat samlandet. Skissernas museum arbetar för att skapa representativa, levande samlingar som speglar den tid vi lever i och konsten som uppstått ur den.